Ok kankse dax för ett inlägg om london nu.
Var ju ett tag sen jag var där. Eller vi= Toni, Frida, Hampus och jag.
Resan började fint med att Frida tyckte det skulle vara roligt  att vara den ända överlevande i en flygkrash=)
Så hela vägen dit var det flygplanskrash snack... eller ja kanske inte hela men  en del.
Vi landade i london som bjöd på strålande väder. Åkte stanstead express till Liverpool street som visade sig ligga 5min från vårat hotell. Flyt kan man kalla det.


Vi checkade in och gav oss sen iväg för att kolla picadilly circus. Skulle ju inte ha så mkt tid de andra dagarna.
Vi åt och drack gott.  På väg tillbaka till hotellet diskuterade vi hur tidig vi skulle börja köa till Pink. Vi var lite oense men Frida och jag "vann" och det bestämmdes att vi skulle lämna hotellet senast halv nio.
Sagt och gjort halv nio stod vi utanför hotellet och började färden mot O2.

När vi kom dit var det lite sporadiskt köande men ganska snart styrde personalen upp ett nytt kösystem. Trots att vi pga av dålig info kom längrebak i kön än vi borde, var det hela väldigt organiserat och bra.
Vi hade en lång dag framför oss så vi gjorde oss hemmastadda med starbucks och mackor. För att sen lite senare byta ut det mot chips och vin/öl/smirnof ice=) ( beroende på smak)

Alkohol underlättar köandet lite. Är ju ändå över tolv timmar man betar av. Men hon är såååå värd det.
Det ändå som störde var en förbannad karusell som spelade samma trudelutt om och om igen. 1min lång...
Under dagen var vi lite oroliga om vi skulle komma lägst fram räknade folk före oss och försökta kalkulera hur mkt plats de skulle ta upp. Men vi behövde inte oroa oss. Längst fram till vänster om Tét som går ut från scenen blev våran plats. Grymt nöjda med det var vi=)

Raygun som var förband var oväntat bra. Faktiskt det bästa förband jag hört nångång. Lite mick jagger ,Aerosmith inspererat men det passar mig bra.
Sen när Pink äntligen kom uppflygandes ur golvet var det nära till tårarna. Var en helt overklig kännsla. Men tänkte för mig själv: skärp dig. kan ju inte böla redan=)


Det första som händer är att hon lägger märke till min och Fridas glitter tattueringar som vi gjort på armarna.
Gött då har hon sett oss.
Sen när hon redan under den första låten tittar på oss och verkligen ler sitt underbara leende. OMG vi var On cloude nine.
Ögonkontakt är allt.
Och det fick vi ett antal gånger under showen.Speciellt under en av mina favvo låtar Leave me alone I´m lonely. Vid ett tillfälle slängde hon sig på sängen och sen tittade mig i ögonen under flera meninger.

Hampus har tagit bilden men det är mig hon kollar på =)

Man måste bara älska hennes publik kontakt.
Hon är en otrolig kvinna och artist. Det som slog mig var att hon var snyggare i verkligheten och om möjligt mer vältranad.

Vi med oss Frasse the froggy som vi hade tänkt ge till henne.

På framsidan står det: This frog has traveled 922miles to meet you.
Och baksidan: Please don´t let me be eaten by your dogs.
Vi tog upp den för att hon skulle se den och hon läste genast vad som stod på den.
Lite senare när hon stod framför oss sträckte hon sig fram så att vi skulle kunna kasta grodan till henne.
Sen satt hon och karamde den en stund på scen.



(Finns även ett klipp av det på min facebook sida som ni borde se)


Konserten var amazzzing. Allt var bra men några favoriter är Bad influens, Bohemian rapsody, funhouse, crazy, glitter in the air, sober, mm mm går inte att välja.
När det var över tror jag alla var nöjda över att jag övertalat dem att gå lördag oxå=)

Trötta och svettiga men lyckliga.

Sen var det bara att försöka ta sig hemåt med tunnelbanan fixa nåt att äta och lägga sig då vi skulle börja köa ännu tidigare dan därpå.
På lördagen var vi nog på O2 arenan vid åtta halv nio. Vilket visade sig vara ett smart drag. Mer folk som köade den dan.
Fast det var bara jag frida och hampus som begav oss dit. Toni skulle på fotboll. Men hans bilj dök aldrig upp. Turligt nog hade tjejerna bredvid oss i kön en blij över som vi kunde köpa och Toni joinade oss.
Vi oroade oss även den här dan om vi skulle komma längst fram. Kändes inte som det. Men vi lyckades=)
Samma ställe som dan före bara lite närmre mitten.


Konserten var lika grym lördagen och pinks röst som hade varit lite hes på fredagen lät normal igen.
Under lördagen försökte jag verkligen vara där i nuet för jag visste att det var länge tills jag fick se henne igen.
Verkligen känna efter och njuta av konserten.
Efter ännu en underbar upplevelse skulle vi ta oss hem. Tunnelbanan var under ombyggnad så det fick bli bussen.
Det var tänkt en utgång men när vi äntligen kom in i city orkade vi bara äta och bege oss till hotellet igen.
Snackade lite om kvällen innan vi lade oss för att orka gå på stan en sväng innan flyget gick.
På söndagen gick vi och shoppade lite på oxford street innan det var dax att åka hem.

Det hade varit en fantastisk helg som vi förhoppningsvis upprepar i dec när Her Yumminess är där igen.
Tack Toni och mina underbara vänner Hampus och Frida för en otrolig helg.
Vi har alltid lika kul. Love u

Här kommer lite random bilder från konserterna och london...























Finns så många underbara bilder men nu får det räcka...
För den här gången=)